Budgetuttalande från riksdagsgruppens sommarmöte

16.08.2006 kl. 00:00
Svenska riksdagsgruppen är till stora delar nöjd med finansministeriets förslag till statsbudget för år 2007. Budgeten förverkligar flera krav som riksdagsgruppen fört fram under denna riksdagsperiod, konstaterar Svenska riksdagsgruppen på sitt årliga sommarmöte i Västnyland.

Dessutom är flera andra av Sfp:s frågor insatta i budgeten:
- färjetrafiken över Kvarken samt tågtrafiken till Hangö
- Finska notisbyrån får 150.000 i statligt stöd
familjeledighetsreformen genomförs
pappamånaden blir mer flexibel
- föräldradagpenningen höjs
- adoptivfamiljernas föräldrapenningsperiod förlängs
- inkomstskatten sänks med en knapp procent för en medelinkomsttagare
- regeringen ökar sitt stöd till kommunerna med cirka 470 miljoner euro.
Svenska riksdagsgruppen ser det som en arbetsseger att kampen om finansieringen för att bredda stamväg 51 i Kyrkslätt äntligen är över. Arbetet med att bredda stamvägen till motorväg kan inledas under 2007.

 

Satsningar på kompetens och kunnande

Även regeringens sista budget bör sikta på att upprätthålla konkurrenskraften. Den bör därför innehålla särskilda framtidssatsningar på att skapa nytt kunnande och kompetens hos hela befolkningen, i arbetslivet och i skolan.

Vi påminner om regeringens löfte att återinföra de resurser som sparas genom mindre årskullar och dessa skall användas till att utveckla skolan med nya inlärningsmetoder, läromedel och satsningar på språkprogram.

 

Svenska riksdagsgruppen föreslår att studerande skall få bostadstillägg året runt och inte bara för läsårets nio månader. Reformen skulle kosta cirka 12 miljoner euro. Det är uppenbart att studietakten varierar stort beroende på studieortens kostnadsnivå.

 

Bristen på behöriga barnträdgårdslärare är akut i södra Finland. Som en akut åtgärd föreslår riksdagsgruppen att man i samarbete mellan PF vid ÅA och Arcada inför en snabbutbildning för socionomer som vill bli pedagogie kandidater.

Satsningarna på forskning och utveckling får inte stagnera, utan bör ökas som ett stöd för kunnande, kompetens och konkurrenskraft.

För en fungerande arbetsmarknad och upprätthållande av den offentliga servicen behövs en större invandring. Det är därför nödvändigt att styra resurser på att höja integrationskompetensen både hos myndigheter och invandrare.

 

Flera moment behöver tilläggssatsningar

Svenska riksdagsgruppen anser att kommunerna bör använda de medel som staten ger i tilläggsfinansiering till att förbättra vården. Riksdagsgruppen upprepar sitt förslag om att förbättra närståendevårdarnas situation. Idag får endast 10 % av närståendevårdarna ekonomiskt stöd. Fler närståendevårdare måste få ekonomiskt stöd.
Veteranernas situation måste förbättras genom en ökad resurs för hemrehabilitering och årliga hälsogranskningar. Riksdagsgruppen föreslår en förhöjning av de lägsta folkpensionerna.

 

Riksdagsgruppen är oroad över att så många barn finns representerade bland den fattigaste gruppen i samhället. Riksdagsgruppen upprepar därför förslaget om att höja barnbidragets ensamförsörjartillägg och samtidigt koppla loss barnbidraget från övriga stöd.
Regeringen bör fortsätta att öronmärka budgetmedel för barnens psykvård.

 

Svenska riksdagsgruppen vill att nästa års budget innehåller anslag för en början till pälsdjursföretagarnas semester. Gruppen kräver också att jordbrukarna får en semesterdag till enligt skrivningen i regeringsprogrammet.
Anslagen för stödet för forskning och rådgivning inom jordbruket får inte sänkas från nuvarande nivå. Tillräckliga anslag för forskning och rådgivning är en förutsättning för utvecklandet av bioenergiproduktion inom jordbruket.
Svenska riksdagsgruppen anser att företagarnas socialskydd måste förbättras både gällande arbetslöshetsskydd och avbytare vid familjeledigheter.

 

Finsk sjöfarts finansiering är inte konkurrenskraftig inom EU. Därför bör regeringen fatta beslut om en lagändring som från 2007 möjliggör utökade reserveringar för nyanskaffningar i både passagerar- och fraktsektorn.

 

Riksdagsgruppen stöder kommunikationsministeriets förslag om större anslag för basvägnätet och de privata vägarna. En acceptabel standard på vägnätet kan inte upprätthållas utan höjda anslag.
Dessutom måste anslagen för förbindelsetrafiken i skärgården höjas eftersom de ökade bränslekostnaderna hotar verksamheten i både Finska viken och Skärgårdshavet.
Samtidigt behövs mer medel för tågbanenätet. Speciellt brådskar det att få igång elektrifieringen av sträckan Seinäjoki-Vasa.

 

Trots att Finlands biståndsanslag höjs med 75 miljoner euro förblir andelen 0,43 % av BNI. Regeringen och Finland har internationellt förbundit sig till att höja andelen till 0,7 % under detta årtionde. Svenska riksdagsgruppen vill se en större höjning av biståndet i nästa års budget för att trygga det långsiktiga målet. Vi föreslår att biståndet kopplas loss från rambudgeten.
Svenska riksdagsgruppen anser att Finland aktivt bör medverka till att hitta nya finansieringsformer för att höja biståndet.

 

Vi är oroade över bristerna i nödcentralernas verksamhet och förutsätter att inrikesministeriet ser till att de kan funktionera och har tillräcklig personal. Regeringen måste också se till att fängelserna de får resurser som lagstiftningen förutsätter.

 

Sveriges televisions sebarhet i hela Svenskfinland måste tryggas då SVT:s analoga sändningar slocknar hösten 2007. Svenska riksdagsgruppen förutsätter att regeringen fattar ett principbeslut om att det traditionella grannlands TV-tittandet skall tryggas.


Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35