Sfp:s vallöften förverkligas

30.08.2007 kl. 00:00
För Svenska folkpartiet inleddes den sittande regeringens första budgetbehandling framgångsrikt. Under den första dagen av förhandlingarna kunde regeringen enas om en rejäl sänkning av arvskatten, betydande skattesänkningar för pensionärer och ett löfte om åtgärder för att förbättra konkurrenskraften för sjöfartsnäringen i Finland.

 

Sfp var i tiden det parti som lyfte upp frågan om arvsbeskattningen på den dagspolitiska agendan. Då regeringen nu beslöt om en rejäl sänkning av arvskatten, som idag slår fel ut mot helt vanliga finländare, kan sfp inte vara annat än nöjt.
- Vi har jobbat länge och konsekvent för sänkning av arvsskatten. I och med dagens beslut blir cirka 75 procent av alla arv skattefria  nästa år. Det är ett stort steg i rätt riktning, konstaterar partiordförande Stefan Wallin.

I sitt valprogram inför riksdagsvalet 2007 lovade sfp jobba för en rättvis beskattning av pensionerna och en höjning av folkpensionen. Bägge vallöften infrias nu då regeringens enats om skattefrågorna i budgetbehandlingen. Skattesänkningen för pensionärerna, som idag betalar mera skatt än löntagare med motsvarande inkomster, blir 34 miljoner euro större än man ursprungligen enades om i regeringsförhandlingarna. Därtill höjs folkpensionen med 20 euro i månaden.

Höjningen av skatten på starksprit fanns med i Svenska folkpartiets valprogram. Löftet går i uppfyllelse då regeringen idag beslöt att höja skatten med 15 procent. Också den lindrade inkomstbeskattningen och en sänkning av matmomsen fanns med i sfp:s valprogram.

Regeringen beslöt idag också att dimensionera beskattningen av energi så att de har en klar miljöstyrning, som en del av klimatpolitiken. En 
logisk följd av dagens justering av bränslebeskattningen är enligt sfp en reform av fordonsskatten där miljövänliga bilar, inklusive dieselbilar, beskattas lindrigare. Sfp gläder sig också åt beslutet att nästa år förbereda åtgärder för att förbättra sjöfartsnäringens konkurrenskraft.
- Vi måste värna om våra rederiers konkurrenskraft, trygga arbetsplatserna inom sjöfartsnäringen och hindra utflaggningar, understryker partiordförande Wallin.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15