Flera budgetframgångar för sfp

31.08.2007 kl. 00:00
Flera för Svenska folkpartiet viktiga satsningar ingår i statsbudgeten för 2008. Anslagen till skärgårds- och förbindelsebåtstrafiken höjdes
ytterligare med 300 000 euro och nivån fastslogs nu för hela valperioden. Kulturexportprojektet får 800 000 euro, stödet till miljöorganisationerna som bland annat bygger sugtömningsanläggningar i
skärgården, fick tilläggspengar. Kvarkentrafiken får 250 000 euro medan kompensationen för passagerarfartygens bemanningskostnader blir permanent.
- Budgeten innehåller förhöjda anslag för många sådana ändamål som av stor betydelse för våra väljare, säger sfp:s partiförande Stefan Wallin.

Den sittande regeringens första budget innehåller många positiva element för sfp. Statsbudgeten för 2008 för med sig förbättringar för de studerande i och med den 15-procentiga höjningen av studiestödet, förbättringar i pensionärernas och ensamförsörjarnas ekonomiska situation, en förhöjning av universitetens basfinansiering, den sänkta arvsskatten, den sänkta matmomsen och beslutet om att finna lösningar för att trygga sjöfartsnäringens konkurrenskraft.

- Sfp var i tiden det parti som krävde att arvsskatten skulle slopas. Då regeringen nu går in för en rejäl sänkning av arvskatten så att 75 procent av arven blir skattefria har vi tagit ett ordentligt steg i rätt riktning, konstaterar en nöjd Stefan Wallin.

Sfp gläder sig också åt de stora satsningarna på huvudstadsregionen i form av Västmetron, Ringbanan och Ring I:an. Också förbättringarna av 
51:an på avsnittet Kyrkslätt-Stensvik kommer att förverkligas under valperioden trots en beklaglig förskjutning till 2010. Sfp fortsätter arbetet för elektrifieringen av banavsnittet Vasa-Seinäjoki.

Statsbudgeten för 2008 för också med sig ökade statsandelar för social- och hälsovården och speciellt för förbättringar i bashälsovården och personalbristen i åldringsvården. På utbildningssidan går regeringen inför mindre undervisningsgrupper och satsningar på stöd- och specialundervisningen.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15