Ulla-Maj Wideroos om skoltragedin i Tusby

08.11.2007 kl. 00:00
Jag vill på min egen och Svenska riksdagsgruppens vägnar framföra vårt djupa deltagande till offrens anhöriga och alla som tragedin berört. Finland är inte idag längre samma land som det var ännu igår på förmiddagen.
Gårdagens tragedi kastar nu för en lång tid en skugga över vårt land. Som många andra redan konstaterat är våra tankar förstås med de familjer som förlorat en medlem och med de barn och ungdomar och skolpersonal som förlorat sina vänner och arbetskamrater. Nu och alltid behövs förmåga till empati, att lyssna på varandra och stöda varandra samt att vid behov hänvisa till sakkunnig hjälp.
Vi kan inte förklara det inträffade– jag vet inte ens om vi skall försöka. Men såväl för vår egen som för våra barn och barnbarns skull är det viktigt att se vad vi kan göra annorlunda för att förhindra likadana tragedier i framtiden.
 
Igår offentliggjordes ungdomsbarometern 2007. Positivt är att när ungdomarna med skolvitsord själva får säga hur nöjda de är med sitt liv och sin tillvaro blir det ett ganska högt vitsord, hela 8,7. Med tanke på händelserna igår är det även fint att se att ungdomarna tror på demokrati i ökande grad. Vi har ett land där unga tror på att man kan påverka via lagliga demokratiska kanaler.
 
Mycket arbete återstår. Förverkligande av skolornas egna planer för bekämpning av mobbning är ytterst viktigt. Skolorna måste vara trivsamma och trygga enheter där ingen mobbas eller lämnas utanför kamratkretsen. Eleverna måste också i tid kunna berätta om sitt eget eller en kamrats behov av hjälp.
Kommunerna, organisationerna och även regeringens politikprogram skall hjälpa till att identifiera existerande problem och utveckla nya möjligheter för våra barn och unga.  
 
Herr Talman. Jag hoppas nu att vi alla ger oss tillräckligt med tid att tillsammans processa tragedin, att prata om det skedda och att ge rum för sorgen. Det är klart att det inträffade inte lämnat någon av oss oberörd.
Ulla-Maj Wideroos tal vid riksdagens frågetimme 8.11.2007.
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00