Nauclér om Ålandssystemet

19.12.2007 kl. 15:10

År 2002 gav den dåvarande finländska regeringen en proposition (RP 18/2002) om att självstyrelselagen för Åland ändras. De viktigaste ändringsförslagen gäller landskapet Ålands medverkan i processen när beslut som fattas inom EU bereds nationellt och inom EU. Bestämmelserna om landskapets deltagande i beslut som gäller EU skall enligt förslaget preciseras utifrån erfarenheterna efter att Finland blev med-lem i EU. Förslagen avser att garantera att landskapets inflytande säkerställs i de frågor som enligt själv-styrelselagen hör till landskapets behörighet. I lagförslaget betonas också riks- och landskapsmyndighe-ternas skyldigheter att samråda så att Finland i mån av möjlighet kan ha en enhetlig ståndpunkt. I situa-tioner där landskapets och rikets ställningstaganden inte kan sammanjämkas, skall Finland på begäran av landskapet delge landskapets ståndpunkt i beredningen inom EU. Också när det gäller genomföran-det av beslut som fattats inom EU skall riket och landskapet samråda, t.ex. i situationer där de beslut som de fattar är beroende av varandra eller kan påverka varandra. I propositionen ingår ytterligare ett förslag om att s.k. budgetlagar i undantagsfall skall kunna sättas i kraft genast när lagtinget har antagit dem. I propositionen ingår också ändringar som avser att i lagtekniskt hänseende anpassa självstyrelse-lagen till grundlagen och annan ny lagstiftning. Benämningen »Ålands landskapsstyrelse« ändras till »Ålands landskapsregering«, eftersom landskapsförbunden har tagit i bruk benämningen landskapssty-relse. Den föreslagna lagen avsågs träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits och blivit stadfäst.

I ett uttalande i anslutning till denna regeringsproposition med förslag till lag om ändring av självstyrel-selagen för Åland förutsatte riksdagens grundlagsutskott att regeringen i samråd med landskapet Åland skyndsamt utreder om bestämmelserna i självstyrelselagen om grunderna för presidentens utövande av sin vetorätt behöver ändras till den del det gäller relationen mellan landskapslagarna och kravet i inter-nationella konventioner och EU-rättsakter och att regeringen lämnar en proposition med förslag till lag om ändring av självstyrelselagen på denna punkt. I ett annat uttalande beträffande samma proposition förutsatte grundlagsutskottet att regeringen utreder behov och möjligheter att föra över den specialupp-gift som finns inskriven i 19 § i självstyrelselagen från högsta domstolen till något annat oberoende rätt-skipningsorgan. Med anledning av uttalandet har justitieministeriet fört diskussioner med landskapsre-geringen på Åland. Enligt regeringens uppfattning har systemet huvudsakligen fungerat tillfredsställan-de. En ändring av systemet är förknippad med principiellt viktiga konstitutionella spörsmål och frågor som hänför sig till grunderna för Ålands självstyrelse. Regeringen menar att det inte finns något behov av skyndsamma reformer, och att reformer inte kan inledas utan grundliga utredningar. Justitieministe-riet har av denna anledning beställt en utredning av en utomstående expert. Utredningen gavs offentlig-het i mars 2006 och har sänts för remiss till landskapsregeringen, Ålandsdelegationen, högsta domstolen och justitiekanslern i statsrådet. Regeringen anser utifrån utredningen i ärendet att problematiska situa-tioner är så pass sällsynta och osannolika att de inte stöder en grundläggande ändring av självstyrelsesy-stemet på det sätt som föreslagits i grundlagsutskottets första uttalande. Utredningen och utlåtandena visar också att det inte finns behov av att föra över den uppgift att ge utlåtande som hänför sig till lag-stiftningskontrollen över landskapslagarna från högsta domstolen till något annat organ. En eventuell överföring av uppgiften kan inte heller motiveras ur kostnads- eller effektivitetssynvinkel. Enligt reger-ingens uppfattning ger uttalandena inte längre anledning till fortsatta åtgärder. Utskottet nöjer sig med utredningen och anser att inga fortsatta åtgärder krävs. Uttalandena behöver inte längre tas upp i berät-telsen.

Kontrollen av åländska lagar bygger på Nationernas förbunds beslut i Genève år 1921 där systemet med Ålandsdelegationens granskning, möjligheten till utlåtande av Högsta domstolen samt Presidentens vetorätt skapades. Systemet har under självstyrelsens 85 åriga historia fungerat väl och förfinats så att det väckt internationellt intresse och framstått som en förebild för andra. Följaktligen finns det från landskapets sida inget intresse av att ändra på systemet. Inte heller den utredning som gjordes av för-valtningsrådet Niilo Jääskinen vid Högsta Domstolen kunde hitta några problem med systemet som borde åtgärdas. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér vill framhålla att det är ytterst glädjande att ärendet nu vid sin behandling i grundlagsutskottet (GrUB 7/2007) konstaterats vara avfört från dagord-ningen och att ärendet slutbehandlats av riksdagen den 13 december 2007.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00