Henriksson: Riksdagen sparkade igång

11.02.2008 kl. 10:00
Det blev en intensiv start då 2008 års riksmöte öppnades i början av veckan.

Genast på måndag morgon möttes vi riksdagsledamöter av hundratals demonstranter från Kemijärvi. Jag förstår väl deras frustration över börsbolaget Stora Ensos styrelses beslut att lägga ner fabriken. På en liten ort är följdverkningarna kännbara för såväl kommunen som för de enskilda familjerna som drabbas.

Därför är det också viktigt, att regeringen och riksdagen har beredskap att bidra till skapande av nya arbetsplatser i Kemijärvi och också på andra orter som drabbas hårt av omstruktureringar. Samtidigt är det bra att komma ihåg att fabriker har lagts ner tidigare på många håll i vårt land. Vi behöver inte gå längre än till Jakobstad, för att där hitta historieskrivningar som vittnar om detta. Ta till exempel Europas näststörsta tobaksfabrik Strengbergs, som i tiderna hade över 1500 arbetstagare, eller Wärtsilä som också i Jakobstad sysselsatte flere hundra personer. Av dessa fabriker finns inget annat än byggnaderna kvar i staden. Däremot finns det nya aktiviteter i byggnaderna och mer håller på att skapas.

Ser vi till dagsläget har vi också 100 arbetsplatser hotade på Walki-Wisa i Jakobstad, något som vittnar om att det sker stora förändringar på arbetsmarkanden på många håll i vårt land just nu, inte bara i Kemijärvi. Fredagens dystra besked från Telia-Sonera om nedskärningar som berör omkring tusen anställda i Finland bekräftar också att så är fallet. I all denna turbulens skall vi ändå komma ihåg att det under de senaste åren skapats fler arbetsplatser totalt sett i landet än vad som fallit bort. Detta gäller i högsta grad också Jakobstadsregionen. Något vi har skäl att glädjas över.

Det speciella i fallet Kemijärvi, är naturligtvis att det handlar om ett börsbolag där staten har ett betydande aktieinnehav, dock inte majoritet.(Annat var det med Wärtsilä då det begav sig och fabriken lades ner i Jakobstad). Frågan blir naturligtvis då hur staten skall agera. Då presidenten öppnade riksmötet i tisdags, efterlyste hon vishet av riksdagen, samtidigt som hon påpekade att frågan om Kemijärvi inte har någon enkel lösning. Den fråga jag tycker att vi alla i riksdagen borde ställa oss är "Vad skall staten äga och varför"? Då skulle jag själv resonera som så, att företag som upprätthåller för landet strategiskt centrala funktioner, är sådana där staten behöver ha ett starkt ägande. Till den skaran hör bland annat YLE och Finnair. Däremot är jag inte övertygad om att staten skall koka cellulosa. Till den här frågan finns det orsak att återkomma.

Oppositionen lämnade i fredags in en interpellation om statens ägarpolitik, och det kommer att vara samtalsämne nummer ett under nästa vecka i riksdagen.  Det blir en intensiv vårvinter och vår. Den trafikpolitiska redogörelsen kommer troligen i april, tingsrättsreformen står för dörren, en säkerhetspolitisk redogörelse är under arbete, klimat- och energipolitiken kommer att debatteras, socialskyddsreformen förbereds och så vidare. Mitt i alla dessa reformer och redogörelser är det viktigt att komma ihåg att det mesta vi jobbar med i riksdagen tar sikte på att vi alla i vårt land skall kunna leva ett gott liv i vår vardag.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00