Henriksson: En glömd historia

25.02.2008 kl. 11:09
I dagarna har vi fått komma ihåg att det gått 200 år sedan Finska kriget, eller det vi brukar kalla 1808 - och - 09 års krig, började. Det kriget som ledde till att Finland från att ha varit en del av Sverige, blev en autonom del av Ryssland.

Under året kommer denna händelse att uppmärksammas på olika sätt i landet. Det är bra. Varför då, kanske någon tycker? Det har ju varit och farit och idag får vi leva i ett fritt Finland som varit självständigt i drygt 90 år. Javisst, men ändå är det så att rätt många finländare har något luddiga kunskaper vad gäller vårt lands historia. Man vet att vi hört till Ryssland, och utkämpat svåra krig under 1900-talet. Men man vet nödvändigtvis inte att vi var en del av Sverige under århundraden därföre. Lite skrämmande? Javisst!

För oss finlandssvenskar är det också av betydelse att folket i vårt land känner allas vår gemensamma historia. Allehanda fördomar mot oss som svenskspråkiga, kan mycket väl också ha att göra med luckor och brister i dessa kunskaper. Hur ser det då ut i de finska skolorna idag med historieundervisningen? Jo, Finlands historia före 1809, den behöver man inte lära sig mera än det som omnämns under årskurs 6, då eleverna är 12 år gamla. Ja, så är det faktiskt. I högstadiet är det 1800-talet framåt som gäller. För den som går till gymnasiet kan man studera tiden före 1800-talet som frivillig kurs, om jag förstått rätt. Men anmärkningsvärt är i högsta grad att i våra högstadieelevers böcker tiger man som muren om detta skede i historien. Märkligt så det förslår. Jag har svårt att förstå att det är viktigare att lära sig Antikens Grekland än att lära sig sitt eget lands historia.

Tvåhundra år, är det en kort eller lång tid. Ur historieperspektiv kan man inte komma till någon annan slutsats än att det är en väldigt kort tid. De forna egyptierna, romarriket och Columbus upptäckt av Amerika, det skall man alltså lära sig i vår skola, men inte hur det var under den svenska tiden i vårt land. Här har vi något att bita i också i riksdagen. Vi borde nödvändigtvis få till stånd en förändring då det gäller den här delen av läroplanen för vår grundskola. Man kan helt enkelt inte få fortsätta att mörklägga så väsentliga delar av vårt lands historia.

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00