Henriksson: Bäst i klassen

23.03.2008 kl. 20:30
Våra svenskspråkiga flickor i Österbotten är bäst i klassen!

För en kort tid sedan publicerades en rapport som jämförde dryckesvanorna bland ungdomar i huvudstadsregionen och Österbotten. Rapporten visar entydigt att de svenskspråkiga flickorna i Österbotten föregår med det bästa exemplet. De dricker minst och en stor del av dem är också helnyktra.

Rapporten är synnerligen intressant läsning.

Alarmerande på det hela taget är att utvecklingen bland de svenskspråkiga grundskoleleverna inte varit lika god som bland de finskspråkiga. Åren 1999-2000 var andelen nyktra svenskspråkiga grundskolelever klart större än andelen nyktra finskspråkiga elever. På sex år har uttryckligen de finskspråkiga grundskoleleverna blivit så pass mycket nyktrare att skillnaden mellan språkgrupperna har försvunnit. När det gäller gymnasieeleverna är t.o.m. andelen nyktra finskspråkiga nu något högre än bland de svenskspråkiga.

Tittar vi närmare på de svenska eleverna, ser vi stora skillnader mellan Österbotten och huvudstadsregionen, men också skillnader mellan norra svenska Österbotten och övriga Österbotten. Huvudstadsregionens svenskspråkiga ungdomar super mest, också mer än de finska ungdomarna i samma trakt. Det är en krass slutsats. Av de svenska grundskoleleverna (klass 8 och 9) i huvudstadsregionen, är det bara 27 % som inte druckit alkohol, och då det gäller gymnasiet (årskurs 1 och 2) enbart 9 %. Nästan hälften av de österbottniska grundskoleflickorna (45 %) uppger att de inte druckit alkohol, medan motsvarande andel bland huvudstadsregionens svenska flickor är en knapp fjärdedel (23%).

Inom Österbotten är också andelen pojkar och flickor som inte alls dricker betydligt större i norra Österbotten, d.v.s. i Jakobstadsregionen och Karleby än i övriga Österbotten. Till exempel uppger närmare 40 % av flickorna i gymnasiet inom "bibelbältet" att de är helnyktra, medan motsvarande siffra för övriga Österbotten är ca 16 %. Bland pojkarna är skillnaden också klar, drygt 25 % mot ca 18 %. I grundskolan är skillnaderna ännu större.

Vi borde ta rapportens budskap på största allvar. Vi vet att alkoholen för vår nation är ett problem. Antalet mänskor som dör i alkoholrelaterade skador är internationellt sett i toppklass, dessvärre. När det gäller våra ungdomar, borde vi vuxna själva föregå med gott exempel. Det betyder inte i sig att vi alla måste vara helnykterister, men vi borde klara av att förmedla en sund dryckeskultur till våra unga. Inte en kultur där man super för att bli full. Det är inte heller att vara en ansvarsfull förälder, då man köper ut öl eller cider till sin tonåring. Det är faktiskt fråga om en brottslig handling. Det är heller inte ansvarsfullt att blunda, och låtsas som om inget sker, fastän man vet bättre. Faktum är att det inte är lätt att vara förälder, men man måste våga sätta gränser. Vem skall annars göra det om inte den ungas egna föräldrar?

Anna-Maja Henriksson
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55