Nauclér om statsrådets trafikpolitiska redogörelse

01.04.2008 kl. 11:20

I riksdagsdebatten idag rörande statsrådets trafikpolitiska redogörelse lyfte Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér fram sjöfartens betydelse för Finland, också med betonande av effektiva och högkvalitativa sjötransporters stora roll för konkurrenskraften för landets industri. De finländska fartygens sjunkande marknadsandelar inom utrikeshandeln är synnerligen oroväckande, också med avseende på försörjningsberedskapen i krissituationer. Endast 29 % av Finlands utrikeshandels sjötransporter går idag på finländsk köl, mot 56 % år 1975 och 40 % så sent som år 2000.

Nauclér fann det emellertid synnerligen glädjande att regeringen nu fastslår att det finländska tonnaget måste bli lika konkurrenskraftigt som i de viktigaste konkurrentländerna. För regeringens utlovade rederibeskattningsreform sade sig Nauclér förutsätta tre grundlinjer, 1) att främja tillväxten och förnyelsen av Ålands och Finlands handelsflotta, 2) se till att villkoren för denna sjöfart kommer i nivå med övriga EU-länders, samt 3) att utformningen blir sådan att både stora och små rederier, och rederier som bedriver last- eller passagerarsjöfart behandlas lika.

Reformen av rederibeskattningen bör enligt Nauclér bestå av två delar, en förnyad, konkurrenskraftig tonnageskattelag och, för de rederier som inte kan gå in i en tonnageskattregim, en möjlighet att bilda reserveringar för fartygsanskaffningar. För den andra viktiga konkurrensfaktorn, bemanningskostnaderna, har nuvarande och föregående regering på ett progressivt sätt nyttjat de möjligheter som EU-kommissionens riktlinjer för sjöfartsstöd möjliggör, dock tyvärr inte till fullo, påpekade Nauclér.

I gällande regeringsprogram sägs att den finländska sjöfartens konkurrenskraft ska förbättras med stödformer som tillåts av EU. Kommunikationsministeriet har också föreslagit att stödordningen ska innefatta bland annat bemanningskostnaderna för lastfartyg i konkurrensutsatt ö- och kust-cabotagetrafik samt källskatteskyldiga sjömän på passagerarfartyg. Tyvärr kom inte förslaget att nå fram till beslut, påpekade Nauclér, som sade sig utgå ifrån att regeringen nu avlämnar ett sjöfartspaket till riksdagen som består av en omfattande rederibeskattningsreform och dessutom de stödförslag för bemanningskostnaderna som förföll förra året.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00