Muntlig fråga om sälstammen

18.04.2008 kl. 14:55

I gårdagens plenum ställde Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér en muntlig fråga om sälstammen och fisket i Finland. Den finländska fångstkvoten för i år är 685 gråsälar, men i praktiken uppfylls tillståndet endast till hälften. Att Finland en gång lyckades freda den utrotningshotade gråsälen var viktigt. Nu har gråsälsstammen i Östersjön fördubblats på fem år till cirka 20 700 djur. Av dessa finns runt hälften i Finland, och allra mest på Åland, där stammen uppgår till runt 7 000 gråsälar. Denna stora mängd orsakar stora förluster för yrkesfiskarna, trots de i och för sig viktiga sälskadeersättningarna. På Åland är problemet inte endast att sälarna äter fisken från näten utan också att de skrämmer bort fångsten från goda fiskevatten. I synnerhet har fångsten av gös blivit lidande på Åland. Vad, frågade Nauclér, anser jord- och skogsbruksministern att storleken på en lämplig sälstam är så att den inte oskäligt stör fisket och vad tänker regeringen göra för att underlätta fångsten av sälar?

I sitt svar sade sig jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila (c) vara medveten om sälproblemet och meddelade att bland annat förhandlingar förts med EU:s kommission rörande möjligheterna att utbetala ersättning för sältålighet. Då skulle det bli möjligt att stöda anskaffningen av sältliga fiskenät. Det är denna typ av åtgärder som är aktuella, sade ministern. Problemet är extra svårt just därför att sälarna äter fiskar som borde fångas eller laxar som borde färdas mot norr. Vilken som är den rätta storleken på sälstammen vågade ministern inte uttala sig om, men hon sade sig vara på det klara med att denna stam måste minskas.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00