Alla har rätt till en tillräcklig bastrygghet

16.01.2009 kl. 08:00
Svenska riksdagsgruppen anser att ett av de viktigaste elementen i vårt samhälle är ett socialt skyddsnät som är heltäckande och aktiverande. Alla har rätt till en god start i livet och en välfärd som ger tillräcklig bastrygghet.


Garantipension
Seniorernas ekonomi har under de senaste åren förbättrats i takt med att allt flera lyfter arbetspension, men över 80 000 personer lyfter fortfarande enbart folkpension vars brutto är högst 584 euro per månad. Detta kan jämföras med att pensionen för alla pensionärer i genomsnitt är cirka 1 000 euro brutto i månaden. För dem som endast lyfter folkpension är folkpensionens nivå otillräcklig.

Svenska riksdagsgruppen vill ha en garantipension på minst 650 euro i månaden, ännu under denna valperiod. Garantipensionen skall vara ett tillägg om helhetspensionen är lägre än 650 euro per månad.

Garantipensionen är i hög grad även en jämställdhetsfråga. Tillägget skulle omfatta ca 110 000 personer varav 2/3 kvinnor. Av männen som skulle få tillägget är 90 % ensamstående. Det viktiga ifråga om garantipensionen är att den sammanjämkas med övriga förmåner så att helheten inte blir lidande.

Ensamförsörjare
Svenska riksdagsgruppen vill att ensamförsörjarbidraget höjs och att kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststöd slopas.

Enligt lagen om utkomststöd utgör bland annat barnbidraget samt ensamförsörjartillägget sådana inkomster som beaktas vid uträkningen av utkomststöd. Enligt Folkpensionsanstalten betalas ensamförsörjartillägg för ca 151 250 barn i sammanlagt ca 97 540 hushåll. Av dessa bor ca 45 504 barn i hushåll som lyfter utkomststöd.

Utredningar visar dock att hushåll med en ensamförsörjande förälder mer än andra barnfamiljer är beroende av utkomststöd för sitt uppehälle. För att de allra fattigaste ensamförsörjarhushållen skall ha en nytta av en höjning av ensamförsörjartillägget måste kopplingen till utkomststödet slopas.

Denna ändring beräknas öka kommunernas utgifter för utkomststödet med ungefär 11 miljoner euro. Svenska riksdagsgruppen anser att staten fullt ut skall kompensera detta till kommunerna.

Barn- och ungdomspsykiatrin
Som en följd av de specialinriktade anslagen för barn- och ungdomspsykiatrin år 2000-2005 har man fått goda erfarenheter bl.a. av förebyggande verksamhet. I budgeten för 2008 användes en del av anslagen till det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården till att förbättra den psykiatriska vården för barn och unga. Även för 2009 öronmärkte riksdagen anslag för satsningar på barn- och ungdomspsykiatrin.

Vården har under de senaste åren förbättrats på många sätt men det finns ännu regionala skillnader. Dessutom är tjänsterna spridda och i många fall knutna till specialsjukvården samtidigt som hela systemet är inriktat på sluten vård.

Det finns alltså många argument som talar för att det också ur statsekonomisk synvinkel ännu finns orsak att fortsätta att förbättra mentalvården. De öronmärkta anslagen för detta har givit lovande resultat. Barnens illamående är ofta också ett tecken på att de vuxna i familjen kämpar med olika problem. Därför är det av central betydelse att hela familjer omfattas av specialriktade åtgärder.

Svenska riksdagsgruppen anser att dessa öronmärkningar behövs även i fortsättningen för att kunna utveckla vården och erbjuda vård i hela landet samt att ge vård på båda nationalspråken.
 

Uttalande 16.1.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00