Utlåtande om arbetsgruppens för medborgarinitiativ betänkande

04.07.2011 kl. 13:49
Svenska riksdagsgruppen ansluter sig till arbetsgruppens förslag om förfarandet då medborgarinitiativ inlämnas och behandlas. Gruppen understryker särskilt behovet av så kallad stark autentisering så att personer som ansluter sig till ett medborgarinitiativ på ett tillförlitligt sätt kan identifieras. Detta är viktigt med tanke på initiativinstrumentets legitimitet.

Däremot vill Svenska riksdagsgruppen fästa uppmärksamhet och problematisera frågan om kriterier för när ett medborgarinitiativ kan tas upp till behandling.

Arbetsgruppen fastslår på sidan 23 att grundlagen inte ställer upp några andra begränsningar på medborgarinitiativens innehåll än att de bör formas som förslag eller initiativ till lagstiftning. Arbetsgruppen anser därför att det räcker med att riksdagen och dess grundlagsutskott i samband med behandlingen av ett initiativ tar ställning till om det står i samklang med grundlagen och internationella konventioner som binder Finland.

Enligt den information Svenska riksdagsgruppen har, var grundlagskommitténs avsikt uttryckligen att kriterier skulle definieras i speciallagen, vilket alltså inte nu sker.

Kriterierna är i och för sig problematiska att definiera. Samklang med grundlagen vore en möjlighet, men principiellt kan man resonera så att även en ändring av grundlagen kan komma på fråga som medborgarinitiativ. Det samma gäller internationella konventioner som binder Finland, även Finlands anlutning till dem bör rent principiellt kunna ifrågasättas.


Men det finns principer som kunde betraktas som axiom. Till dem hör de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna, sådana de definieras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och EU:s grundstadga om medborgerliga rättigheter. Initiativ som strider mot de grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheterna borde inte alls ta upp till behandling.

Till de här rättigheterna hör inte minst principen om icke-diskriminering på basis av etnicitet, kön, ålder, språk, religion, sexuell läggning och så vidare. Initiativ som kränker dessa rättigheter borde inte alls tas upp till behandling i riksdagen.

Om inga kriterier skapas för medborgarinitiativens innehåll finns risken att instrumentets legitimitet urholkas, då diskriminerande initiativ i riksdagen rinner ut i sanden.

Svenska riksdagsgruppen önskar alltså att Justitieministeriet och Statsrådet i den fortsatta beredningen av arbetsgruppens lagförslag överväger att definiera de baskriterier som medborgarinitiativ bör uppfylla för att alls kunna tas till behandling.

Riksdagen, den 30 juni 2011


MIKAELA NYLANDER                                  BJÖRN MÅNSSON
Mikaela Nylander                                          Björn Månsson
Svenska riksdagsgruppens ordförande      Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00