Viktigt att stöda våra svenskspråkiga företagare!

28.03.2012 kl. 17:12
I tre skriftliga spörsmål till regeringen lyfter kristdemokraternas Peter Östman och svenska riksdagsgruppens Thomas Blomqvist, Lars-Erik Gästgivars och Elisabeth Nauclér upp de svenskspråkiga företagarnas verksamhetsförutsättningar. I sina spörsmål tar riksdagsledamöterna fasta på den bristfälliga svenskspråkiga kommunikationen eller verksamheten inom tullen, Finpro och Finlands standardiseringsförbund (SFS).
I spörsmålet angående tullen poängterar ledamöterna tullens viktiga uppgift att främja en smidig utrikeshandel. Tullen är därför i kontakt med företagarna gällande olika bestämmelser. Tyvärr har det från finlandssvenskt företagarhåll rapporterats om brister i tullens kommunikation på svenska. De svenskspråkiga företagarnas rätt att få information på svenska tryggas av språklagen, respektive självstyrelselagen för Åland. Ledamöterna frågar därför vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att tullens svenskspråkiga kommunikation garanteras. 

Liknande problem finns vid Finlands standardiseringsförbund SFS ry, som sköter de viktigaste administrativa uppgifterna i anslutning till standardiseringen liksom det nationella upprätthållandet av standardiseringssystemet. Från företagarhåll kritiserar man deras brist på svenskspråkig kommunikation och verksamhet. Standardisering är av väsentligt intresse för alla företag såväl i riket som på Åland och ledamöterna anser att SFS driver verksamhet på statens vägnar och att förbundet följaktligen skall efterleva språklagen.

I det tredje spörsmålet efterlyser ledamöterna bättre service på svenska i Finpro. Ledamöterna konstaterar att det är diskriminerande mot de svenskspråkiga företagen i Finland att Finpro använder enbart det ena nationalspråket i främjandet av företagens internationalisering. Finpro utgör ett centralt element i den statliga verksamheten på näringslivsområdet, och dessutom finansieras största delen av Finpros verksamhet av offentliga medel.


- Företagsamheten är mycket viktig för vårt land. Vi behöver företag som skapar sysselsättning och välfärd. Därför ska vi stöda våra driftiga företagare och ge dem goda verksamhetsförutsättningar, också när det gäller språkliga rättigheter, sammanfattar Blomqvist, Gästgivars, Nauclér och Östman.

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00