Välfungerande tågförbindelser i Västra Nyland.

13.02.2014 kl. 09:02
Till riksdagens talman
VR förde nyligen fram ett förslag till Kommunikationsministeriet om att närtågtrafiken på kustba-nan skulle begränsas till sträckan Helsingfors-Sjundeå. Förslaget var inte oproblematiskt och vi un-dertecknade gläder oss över att man på ministeriet nu beslutat att Y-tågstrafiken fortsätter i alla fall fram till 2015. Samtidigt ser vi att det är viktigt att man redan nu också gör upp en mer långsiktig plan för kustbanan som helhet som sträcker sig längre än ett par år framåt.
Goda trafikförbindelser är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och verka i Västra Nyland. Om-rådet har över 100 000 invånare varav tusentals arbetar inom metropolområdet. Då huvudstadsreg-ionen växer så ökar också trycket på bostadsområden, något som Västra Nyland såväl kan som vill erbjuda. För att området ska utvecklas och bli ett reellt bostadsalternativ för allt flera måste det fin-nas pålitliga, effektiva och miljövänliga sätt att röra sig i regionen, något som kustbanan har pot-ential att erbjuda. Kustbanan är en viktig länk inte enbart mellan Västra Nyland och metropolen, utan också mellan kommunerna i regionen, samt mellan Åboregionen och Helsingfors. Längs med kustbanan finns det också flera industri- och hamnområden som är beroende av goda förbindelser på såväl räls som väg.
Utvecklingen av kustbanan har länge varit ett diskussionsämne men diskussionerna har dessvärre inte utmynnat i konkreta förbättringar. Kustbanan fungerar idag långt ifrån perfekt, ett av de största problemen är att den på vissa områden mycket högtrafikerad vilket ofta orsakar förseningar i såväl när- som fjärrtågstrafiken. Eftersom undersökningar visar att passagerarantalet som rör sig längs kustbanan ökar så skulle det vara viktigt att skapa förutsättningar för att kustbanan ska fungera också på lång sikt.
Vi undertecknare ser att ett sätt att lösa problemen vore att bygga ut dubbelspår längs de sträckor som är högtrafikerade mellan Karis och Helsingfors. Med dubbla spår skulle man kunna eliminera onödigt väntande på passerande tåg och således kunna åtgärda de förseningar som t ex VR velat åt-
gärda med sitt ursprungliga förslag. Det skulle möjliggöra mer pålitliga tidtabeller för såväl företag som privatpersoner och vara såväl Västra Nyland som Åbo regionen till gagn. Det skulle även göra det lättare att hantera den ökande mängden passagerare mellan t.ex. Esbo och Kyrkslätt som bara under de senaste åren gått upp med 31 procent och förväntas fortsätta öka.
Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning fö-reskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förbättra kustbanan och för att trygga närtågs-förbindelserna i Västra Nyland också efter 2015? Hur ser regeringen på en utbyggnad av tågnätet med dubbla spår på högrtafikerade delar av sträckan Karis-Helsingfors?
Christina Gestrin och Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00