Välfungerande tågförbindelser i Västra Nyland.

13.02.2014 kl. 09:02
Till riksdagens talman
VR förde nyligen fram ett förslag till Kommunikationsministeriet om att närtågtrafiken på kustba-nan skulle begränsas till sträckan Helsingfors-Sjundeå. Förslaget var inte oproblematiskt och vi un-dertecknade gläder oss över att man på ministeriet nu beslutat att Y-tågstrafiken fortsätter i alla fall fram till 2015. Samtidigt ser vi att det är viktigt att man redan nu också gör upp en mer långsiktig plan för kustbanan som helhet som sträcker sig längre än ett par år framåt.
Goda trafikförbindelser är en förutsättning för att kunna bo, arbeta och verka i Västra Nyland. Om-rådet har över 100 000 invånare varav tusentals arbetar inom metropolområdet. Då huvudstadsreg-ionen växer så ökar också trycket på bostadsområden, något som Västra Nyland såväl kan som vill erbjuda. För att området ska utvecklas och bli ett reellt bostadsalternativ för allt flera måste det fin-nas pålitliga, effektiva och miljövänliga sätt att röra sig i regionen, något som kustbanan har pot-ential att erbjuda. Kustbanan är en viktig länk inte enbart mellan Västra Nyland och metropolen, utan också mellan kommunerna i regionen, samt mellan Åboregionen och Helsingfors. Längs med kustbanan finns det också flera industri- och hamnområden som är beroende av goda förbindelser på såväl räls som väg.
Utvecklingen av kustbanan har länge varit ett diskussionsämne men diskussionerna har dessvärre inte utmynnat i konkreta förbättringar. Kustbanan fungerar idag långt ifrån perfekt, ett av de största problemen är att den på vissa områden mycket högtrafikerad vilket ofta orsakar förseningar i såväl när- som fjärrtågstrafiken. Eftersom undersökningar visar att passagerarantalet som rör sig längs kustbanan ökar så skulle det vara viktigt att skapa förutsättningar för att kustbanan ska fungera också på lång sikt.
Vi undertecknare ser att ett sätt att lösa problemen vore att bygga ut dubbelspår längs de sträckor som är högtrafikerade mellan Karis och Helsingfors. Med dubbla spår skulle man kunna eliminera onödigt väntande på passerande tåg och således kunna åtgärda de förseningar som t ex VR velat åt-
gärda med sitt ursprungliga förslag. Det skulle möjliggöra mer pålitliga tidtabeller för såväl företag som privatpersoner och vara såväl Västra Nyland som Åbo regionen till gagn. Det skulle även göra det lättare att hantera den ökande mängden passagerare mellan t.ex. Esbo och Kyrkslätt som bara under de senaste åren gått upp med 31 procent och förväntas fortsätta öka.
Med hänvisning till det som anförs ovan får vi i den ordning 27 § riksdagens arbetsordning fö-reskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller:
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att förbättra kustbanan och för att trygga närtågs-förbindelserna i Västra Nyland också efter 2015? Hur ser regeringen på en utbyggnad av tågnätet med dubbla spår på högrtafikerade delar av sträckan Karis-Helsingfors?
Christina Gestrin och Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35