Bara populister blundar för ekonomisk fakta

15.03.2014 kl. 10:00
A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma.

Finlands ekonomi bekymrar, vårt årliga underskott i statsbudgeten närmar sig åtta miljarder. Vi har problem på många fronter. Exporten drar inte som tidigare, fastän det i Österbotten går hyfsat. Vår offentliga sektor har vuxit sig för stor och vi tar nya lån för att klara av att finansiera välfärden. Så kan det inte fortsätta.

Det är också därför, de kommande veckorna kommer att vara ytterst utmanande för regeringen. I det vi kallar ramrian om en dryg vecka, skall vi slå fast budgetramarna för de kommande fyra åren. Samtidigt kommer vi att vara tvungna att fatta beslut om nedskärningar, inbesparingar och skatteökningar på lite över 3 miljarder euro.

Det säger sig självt, att beslut av den omfattningen kommer att synas i vår vardag. Men de flesta förstår också att man inte i längden kan leva över sina tillgångar. Det kan inte heller staten. Det vore oansvarigt att skjuta upp besluten eller blunda för realiteterna. Då kunde Greklands öde snart vara vårt. Det kan vi inte ge i arv åt kommande generationer. Därför måste vi nu våga göra tuffa beslut, fastän det kommer att svida. Det handlar om att bära ansvar, inte fly det.

 

A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma. Det ska löna sig att bli företagare, att våga satsa och utveckla. Utan företagsamhet stannar Finland. Utan ett välmående näringsliv har vi ingen välfärd att fördela. Därför är det av yttersta vikt, att vi nu då regeringen ska ta ställning till de kommande årens budgetramar, ser till att vi inte stryper möjligheterna till tillväxt. Tvärtom behöver vi söka lösningar som verkar gynnsamt på företagsklimatet i landet. Vi behöver mer fart på exporten, och framtidstro parallellt med större effektivitet i den offentliga sektorn.

 

Centralisering till stora enheter är inte heller svaret på alla problem. Invånarna behöver också i fortsättningen service på olika håll i vårt goda land. Att koncentrera all service till några få tillväxtcentra skulle försätta invånarna i olika ställning och försämra deras möjligheter att få statlig service. Internet kan inte heller erbjuda allt, fastän nättjänsterna är viktiga. Vi behöver också i framtiden få sakkunnigtjänster öga mot öga på exempelvis skattebyråer, magistrater och FPA. De medverkar också till välmående och starka regioner utanför de största städerna. Vi har flera sådana regioner i vårt land. Österbotten är ett gott exempel. Alla sparåtgärder måste riktas mycket noga och de måste vägas så att vi inte förstör verksamhet som redan nu är fungerande och effektiv. Sunt förnuft i beslutsfattandet är fortsättningsvis tillåtet.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00