Bara populister blundar för ekonomisk fakta

15.03.2014 kl. 10:00
A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma.

Finlands ekonomi bekymrar, vårt årliga underskott i statsbudgeten närmar sig åtta miljarder. Vi har problem på många fronter. Exporten drar inte som tidigare, fastän det i Österbotten går hyfsat. Vår offentliga sektor har vuxit sig för stor och vi tar nya lån för att klara av att finansiera välfärden. Så kan det inte fortsätta.

Det är också därför, de kommande veckorna kommer att vara ytterst utmanande för regeringen. I det vi kallar ramrian om en dryg vecka, skall vi slå fast budgetramarna för de kommande fyra åren. Samtidigt kommer vi att vara tvungna att fatta beslut om nedskärningar, inbesparingar och skatteökningar på lite över 3 miljarder euro.

Det säger sig självt, att beslut av den omfattningen kommer att synas i vår vardag. Men de flesta förstår också att man inte i längden kan leva över sina tillgångar. Det kan inte heller staten. Det vore oansvarigt att skjuta upp besluten eller blunda för realiteterna. Då kunde Greklands öde snart vara vårt. Det kan vi inte ge i arv åt kommande generationer. Därför måste vi nu våga göra tuffa beslut, fastän det kommer att svida. Det handlar om att bära ansvar, inte fly det.

 

A och O är att hålla en hög sysselsättningsgrad och se till att verksamhetsförutsättningarna för våra företag är gynnsamma. Det ska löna sig att bli företagare, att våga satsa och utveckla. Utan företagsamhet stannar Finland. Utan ett välmående näringsliv har vi ingen välfärd att fördela. Därför är det av yttersta vikt, att vi nu då regeringen ska ta ställning till de kommande årens budgetramar, ser till att vi inte stryper möjligheterna till tillväxt. Tvärtom behöver vi söka lösningar som verkar gynnsamt på företagsklimatet i landet. Vi behöver mer fart på exporten, och framtidstro parallellt med större effektivitet i den offentliga sektorn.

 

Centralisering till stora enheter är inte heller svaret på alla problem. Invånarna behöver också i fortsättningen service på olika håll i vårt goda land. Att koncentrera all service till några få tillväxtcentra skulle försätta invånarna i olika ställning och försämra deras möjligheter att få statlig service. Internet kan inte heller erbjuda allt, fastän nättjänsterna är viktiga. Vi behöver också i framtiden få sakkunnigtjänster öga mot öga på exempelvis skattebyråer, magistrater och FPA. De medverkar också till välmående och starka regioner utanför de största städerna. Vi har flera sådana regioner i vårt land. Österbotten är ett gott exempel. Alla sparåtgärder måste riktas mycket noga och de måste vägas så att vi inte förstör verksamhet som redan nu är fungerande och effektiv. Sunt förnuft i beslutsfattandet är fortsättningsvis tillåtet.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister (SFP)

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15