Stora konsekvenser för kommunerna

25.06.2014 kl. 21:30
Den parlamentariska arbetsgruppen som tillsattes för att arbeta fram en modell för reformen av social- och hälsovården har nått en överenskommelse om reformens strukturer. Detta pressmeddelande sändes av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos som varit medlem i arbetsgruppen.

– Arbetet har varit tufft och vi har arbetat hårt för att de frågor som är viktiga för Svenskfinland ska beaktas i förslaget, säger riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP), som representerat Svenska riksdagsgruppen i reformens styrgrupp.

Målsättningen har varit att trygga kvalitet, jämlikhet och sund ekonomi inom social- och hälsovården. I vilken grad reformen kommer att bidra till att man uppnår dessa målsättningar är ändå ännu oklart. Det råder dock inga tvivel om behovet av att inom helheten trygga en fungerande svenskspråkig vård.

– Att förslaget inbegriper särskilda språkliga bestämmelser har varit avgörande för oss. Utan dem hade vi inte kunnat godkänna reformen, framhåller Wideroos.

Wideroos lyfter särskilt fram bestämmelsen om vårdområdenas nämnd för minoritetsspråk, vars uppgift är att utreda, bedöma och definiera behovet av svenskspråkig vård inom vårdområdet.

– En annan fråga som varit viktig är Kårkullas framtid. Nu finns skrivningar som ger statsrådet möjlighet att på förordningsnivå koncentrera viss sorts verksamhet till vissa producenter. Kårkulla är en sådan producent, vilket är bra.

Modellen innebär stora förändringar för kommunerna. Landet delas in i fem stora vårdområden och beslutsfattandet kommer långt att ske hos dem. Därmed fråntas också kommunerna sitt direkta inflytande inom social- och hälsovården.

Wideroos menar att den nu överenskomna vårdreformen måste ses som en konsekvens av den uteblivna kommunreformen.

– Vi anser att det hade varit bättre att man skulle ha gått inför starka primärkommuner som hade ansvarat för vården. När tåget nu gått i en annan riktning är det därför av största vikt att vi har kunnat trygga svenskspråkig representation inom tvåspråkiga vårdområden. I styrelsen för dessa områden ska alltid finnas minst en representant för det svenskspråkiga, säger Wideroos.

Tilläggsuppgifter: Ulla-Maj Wideroos 050 511 3141

Ulla-Maj WIderoos

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00