Finland i globaliseringens grepp

03.11.2014 kl. 09:00
Dagens fråga lyder varför alla diskuterar att ekonomin går nedåt i Finland, jo, därför att det är sant. Men det är inte bara ens fel och det är inte ens alltid vårt eget lands fel. Men ett är säkert, vi är tvungna att anpassa oss till den alltmer globaliserade världsekonomin med en gränslös fri konkurrens. Vågar man som politiker tala klarspråk om hur man tycker att de inhemska problemen borde rättas till, ja då behöver sanningssägaren alltid ha den ena foten i stigbygeln.

Riksdagens ekonomiutskott besökte EKs teknologiutskott förra veckan, var jag höll ett tal, må denna del av talet stå för mitt klarspråk. ”Arbetslöshet är lika med att det inte finns arbete. Varför finns det inget arbete? Det finns ingen arbetsgivare som skapar arbetsplatser. Varför finns det ingen arbetsgivare, jo för att det inte går att producera produkter och tjänster till konkurrenskraftiga priser”.  


Om man undantar den större exportindustrin som alltid levt och lärt sig leva i en öppen internationell konkurrenssituation för att klara sin business, var jordbruket den första som fick känna av den nya globala konkurrensen via EU.  Jordbrukarnas överlevnad har delvis skötts med olika bidrag. Finnair och rederinäringen var följande som fick fundera på hur man skulle konkurrera på en global fraktmarknad, med finländsk kostnadsnivå? Svaret löd att det var och är fortfarande omöjligt. Till och med EU har varit tvungen att godkänna subventioner av sjömännens löner via ett nettolönesystem. Utan detta system skulle det knappast mer finnas ett enda fartyg under finländsk eller europeisk flagg. Flygbolag har mig veterligen inga sådana överenskommelser och då måste deras kostnader och löner anpassas till den internationella marknaden. Därför dessa årslånga förhandlingar och kamper med personalfacken inom Finnair. Dessa två branscher är just nu kanske de hårdast drabbade. Men resten av våra exportföretag och underleverantörer hamnar allt mer i samma situation.  Det går mer och mer trögt att sälja våra produkter på export. Av exportindustrin planerar nu dessutom 70 % en utlokalisering i framtiden. Bytesbalansen är negativ och landet lånar 8 miljarder per år för att hålla vår icke införtjänade välstånd uppe.


Ingen önskar lönesänkningar och det är nog det sista vi skall försöka göra. Om vi gör det, så tar vår inhemska marknad tar slut. Men ingen vill heller göra något åt strukturerna, trots att företagsvärlden menar att de finländska kostnaderna är för höga och SAK-bossen Lauri Lyly säger att facket gjort sitt i och med långa och låga löneavtal och nu kräver att företagen skall börja investera och skapa arbetsplatser. Båda har rätt, men vad händer då i denna situation? Jo, permitteringar, uppsägningar och utlokaliseringar till andra länder.


Vi måste inse fakta, företag och dess aktieägare kan ingen tvinga till att skapa arbetsplatser. Företag investerar, anställer enligt egna behov och det finns inget företag som flyttar från ett så tryggt land som Finland, om kostnadsstrukturen är sådan att deras produkter säljs. Alltså är vi tvungna att få finländska kostnaderna till en internationell nivå Detta sker genom en uppluckring av en mängd statliga påbud, byråkrati och stora strukturförändringar. Samt genom att anpassa vår arbetsmarknad till den globala värld vi nu lever i. Men först måste vi inse och därefter godkänna att vi håller på att förlora den för Finland så viktiga globala marknaden.  Vi skall ändå inte vara missmodiga, vi skall skapa framtidstro, för tillsammans kommer vi finländare att kunna skapa en ny plattform, så att våra exportföretag också i fortsättningen skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Så skapas också nya arbetsplatser och de nya investeringar.

 
Lars Erik Gästgivars

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15