Vi behöver fler som jobbar –småföretagen i nyckelposition !

09.11.2014 kl. 10:00
Den gångna veckan har varit tuff. Riksdagen har diskuterat landets ekonomi och oppositionen försökte fälla regeringen. Någon dundermedicin hade oppositionen ändå inte att erbjuda i interpellationsdebatten. Det är lätt att kritisera, men svårt att komma med trovärdiga alternativ!

Den ekonomiska krisen har förföljt oss sedan 2008, och utmaningen är att balansera upp både den offentliga och privata sektorn. Det finns förutsättningar att svänga skutan. Vi måste höja sysselsättningsgraden, och få fler som jobbar. Hur gör vi då för att lyckas?

För det första måste vi  bryta statens skuldsättningsspiral. Här har SFP konsekvent påtalat att vi inte kan fortsätta låna mera för att finansiera vårt välfärdssamhälle. Det vore ödesdigert för kommande generationer. Det är vi som är i arbetsför ålder nu, som måste bära ansvar också för det ekonomiska arv vi lämnar efter oss.  Den goda nyheten är att regeringen nu svängt utvecklingen, då vi för nästa år lyckats minska nettoupplåningen med 37 procent! Det är bra, och på den vägen måste vi fortsätta. Men vi behöver också hitta den rätta medicinen för att få den privata sektorn att växa, särskilt de små- och medelstora företagen, för det är där de nya jobben kan skapas.
 

Företagen behöver få ett bättre flyt för att kunna anställa och bidra till att svänga sysselsättningstrenden till det positiva. Det har visat sig under den senaste tiden att många små- och medelstora företag har problem med att få betalt för sina tjänster inom rimlig tid.  Fastän betalningstiderna i Finland fortfarande är kortare än i övriga europeiska länder, bekräftas utvecklingen i den utredning som justitieministeriet och näringslivets organisationer tillsammans har gjort.

Det finns större företag som gärna använder de mindre företagen som bank, genom att tillämpa upp till 60 dagars betalningstid. Det här är något som jag anser att vi behöver ta tag i. De mindre företagen behöver precis som de större ha sin likviditet i skick för att fungera smidigt.

Därför har jag under veckan initierat en lägändring som Justitieministeriet nu kommer att bereda vidare. Lagändringen skulle innebära att betalningstiden får överskrida 30 dagar bara om det uttryckligen avtalats om det. Den nuvarande motsvarande gränsen är 60 dagar. Man kan säga att vi tagit lyra på företagens önskemål, och jag ser det som viktigt att vi nu kan signalera att vi går vidare med beredning av en lag som bättre motsvarar företagens nuvarande behov av kortare betalningstider. Samtidigt är det också viktigt att näringslivet överväger vad som kan göras genom frivilliga insatser för att överlag stöda en sund betalningskultur.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00