Tiden för behovsprövning är förbi

Publicerad 11.06.2017 kl. 08:12



Regeringens målsättning att höja sysselsättningsgraden till 72 procent håller på att rinna ut i sanden. Att sysselsättningen ökade med 21 000 personer under förra året är en kosmetisk tillväxt som varken berättar om en snabb upphämtning eller en dynamisk ekonomi.

Det är ett uttryck för en situation där arbetsmarknaden ses vara ett nollsummespel: en persons lycka är en annan persons olycka – då en person blir anställd innebär det att en annan person får sparken. Nya företag föds fortsättningsvis i för långsam takt och stora internationella företag grundar hellre sina huvudkontor i grannländerna.

 

Låt oss – en än gång – vända vår blick västerut. För drygt tio år sedan konstaterade man i Sverige att sysselsättningen ökar då utbudet på arbetskraft ökar. Så har det också hänt. Samtidigt slopade man även behovsprövningen för arbetsrelaterad invandring. Som en följd av detta är sysselsättningsgraden i Sverige kring 75 procent och Stockholm vinner Helsingfors 125–19 då man jämför antalet huvudkontor som internationella företag har grundat i bägge huvudstäder.

 

Varför är det så? För internationella aktörer – och naturligtvis även nationella – erbjuder Finland fortfarande för stela verksamhetsbetingelser. I en allt mer internationaliserad värld, där produkter och information utan hinder förflyttar sig över gränserna är det inte motiverat att binda arbetstillfällen till människors nationalitet. Varför skulle vi inte motverka kunskapsflykten genom att öppna dörrarna på riktigt, utan villkor och lönegränser, för utländska proffs? Proffs som betalar skatt, hämtar med sig kontakter till exportmarknaden och som på så sätt främjar företagens konkurrenskraft. Forskning av Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk (Örebros universitet 2013) visar att det finns en direkt koppling mellan att anställa en arbetstagare med utländskt ursprung och ökad export.

 

Snabbt växande sektorer är beroende av snabb beslutsfattningsförmåga. Om ett land erbjuder en miljö där man flexibelt kan anställa en så bra arbetstagare som möjligt – är hen sedan född i landet eller utanför det - och ett annat land inte gör detta, är det klart vilket alternativ ett företag väljer.

 

Trots det är behovsprövningen av arbetskraft som kommer utanför EU/EES-området fortfarande verklighet i Finland. Detta baserar sig inte på en analys av vad som skulle göra Finland så konkurrenskraftigt som möjligt, utan på snävt intressegruppstänkande och deloptimering på bekostnad av helheten.

 

Detta är synd, eftersom ingenting tyder på att den nuvarande linjen är till fördel för de finländska arbetstagarna. Med den nuvarande linjen skyddar vi inte den finländska lönenivån, vi lockar inte hit nya företag och vi förbättrar inte de inhemska företagens tillväxtförutsättningar eller internationaliseringssträvanden. Vi förbättrar inte heller försörjningskvoten eller agerar på ett sätt som skulle främja vår export. Om regeringen menar allvar med sina sysselsättningsmålsättningar, vilket jag inte har några som helst orsaker att misstänka, bör behovsprövningen avskaffas så fort som möjligt.

Anders Adlercreutz
59178_t.jpg

Absurt att tänka sig landskapsval i januari

Riksdagens grundlagsutskott har krävt stora förändringar i vårdreformen angående valfriheten och bolagiseringskravet som regeringen föreslog.
Mikaela Nylander
Publicerad 30.06.2017 kl. 10:10
59172_t.jpg

Knock-out för regeringens vårdreformsmodell

- Grundlagsutskottets utlåtande är en knock-out för regeringens vårdreformsmodell. Det är solklart, även om regeringen nu försöker förfina saken. Man kan fråga sig ifall det någonsin har funnits en regeringsproposition som innehåller så här mycket grundlagsstridigheter, säger SFPs partiordförande och medlem i grundlagsutskottet, Anna-Maja Henriksson.
Anna-Maja Henriksson
Publicerad 29.06.2017 kl. 13:02
59148_t.jpg

Massflytten av personal kan bli en bomb

Vad tänker regeringen göra för att trygga personalens välmående i landskapsreformen, frågade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi under debatten om planen för de offentliga finanserna.
Veronica Rehn-Kivi
Publicerad 28.06.2017 kl. 09:12
59142_t.jpg

Regeringen måste våga nu

Fastän prognoserna är bättre nu för Finlands ekonomi, måste regeringen inse behovet av strukturreformer. Prognoserna visar att tillväxten annars riskerar mattas av. Det betonade riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) då riksdagen på tisdagen diskuterade statsfinanserna.
Mats Nylund
Publicerad 27.06.2017 kl. 14:20
SFP, Nylands valkrets
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Egentliga Finlands valkrets